EU-valet 2019 - Kvinnoförbundets valprogram


   

Ramieza Mahdi, kandidat (SFP) i EU-valet 26.5.2019

Ramieza Mahdis nästa steg i kampen för jämställdhet och mänskliga rättigheter är det kommande Europaparlamentsvalet, som hålls söndagen den 26 maj. Ramieza är fullmäktigeledamot i Vasa stad, förbundsstyrelsemedlem i Svenska Kvinnoförbundet och är aktiv medlem i SFP:s integrationspolitiska utskott.
Hon vill lyfta fram följande teman i valet:
– Finland är ett öppet, demokratiskt och rättvist land som har en given plats i Europa. I det Europa jag vill bo i så är mänskliga rättigheter en prioritet. Vi kan inte längre förbise de röster inom unionen som vill försvaga de mänskliga rättigheter vi arbetat för i generationers tid. Vi måste stå upp för det vi vet att är rätt. Jag vill lyfta upp de mänskliga rättigheterna på den EU-politiska agendan, säger Mahdi.
– Den globala uppvärmningen är ett faktum vi inte längre kan blunda för. Vi vet att vi måste hitta långsiktiga lösningar nu. Europaparlamentet har en central roll i hur den globala uppvärmningen begränsas och hur vi kan uppnå våra klimatmål. EU bör ta en starkare roll på den globala arenan i kampen mot klimatförändringen, säger Mahdi.
EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 slår ihop ett flertal av de tidigare europeiska sociala- och biståndsprogrammen. I och med ihopslagningen har man till exempel dragit in finansiering som varit öronmärkt för mänskliga rättigheter och folkhälsa.
– Jag vill bo i ett Europa där biståndspolitiken är viktig – ett Europa där alla människor är viktiga och lika värda. Det räcker inte med att vi lyfter upp våra värderingar i ideologiska diskussioner. Vi måste förankra våra värderingar på det praktiska planet, till exempel då det kommer till budgetering. Endast så kan vi uppnå en förändring mot det bättre, säger Mahdi.

Biståndspolitik

EU-länderna är tillsammans världens största givare av humanitärt bistånd. Biståndet står för 1 procent av EU:s årsbudget.
EU-kommissionen lade förra året fram ett förslag om långtidsbudget för biståndsområden. I budgeten som sträcker sig över sju år (2021-2027) har man slagit ihop tolv separata utvecklingsprogram till ett enda program. Denna flexibla budget drabbar de projekt som skulle förebygga framtida kriser och skapa motståndskraft. De öronmärkta pengarna till specifika sektorer som mänskliga rättigheter, jämställdhet och folkhälsa i utvecklingsländer har prioriterats ner kraftigt till förmån för geografiska program så som Europas yttre gränser. Länder som Turkiet erhåller stora delar av bostadsbidraget för att hålla flyktingar borta från Europa. År 2030 befaras det att sköra stater kommer att drabbas av extrem fattigdom samtidigt som vi i Europa väljer att minskar biståndet. Biståndets roll är att främja en rättvis och hållbar utveckling. Därför måste EU som biståndsgivare prioritera de som lever i extrem fattigdom om vi skall nå Agenda 2030s delmål om att utrota fattigdom.

Valresultat - riksdagsvalet 14.4.2019


Ramieza Mahdi, kandidat (SFP) i riksdagsvalet 2019

Företagare, samhällskommunikatör, integrationskonsult

Svenska Kvinnoförbundets valprogram i riksdagsvalet.

Följ Ramieza på hennes egen webbplats och på sociala medier: Facebook och Instagram

***

Attitydförändring

Välmående

Mångfald

Ett Finland för alla!

 

"Jag ställer upp i riksdagsvalet för att jag vill påverka. Vi har ett gemensamt ansvar för att upprätthålla demokratin och välfärdssamhället. Jag har genom mina erfarenheter en möjlighet att lyfta vissa frågor och representera grupper vars röster sällan hörs i våra större demokratiska forum som riksdagen. Jag vill minska polariseringen och de växande sociala klyftorna. Jag vill jobba för ett Finland som är inkluderande och jämlikt genom att värna om mänskliga rättigheter och humanitet. Finland skall därför också ta ett internationellt ansvar."


Asylansökningar, rättssäkerhet och ett ökat antal papperslösa

Mänskliga rättigheter och allas lika värde är grunderna för en demokratisk stat. I de mänskliga rättigheterna ingår en rättsäker process där man litar på rättvisa handlingar av myndigheter och  andra beslutsfattande instanser. Varje människa har inte rätt till asyl men det är varje människas rätt att söka asyl och få ett beslut grundat på individuell prövning och en rättssäker behandling.
Finlands nuvarande asylpolitik möter tyvärr inte dessa kriterier. Vi som arbetar eller gör frivilliga uppdrag stöter gång på gång på fall som bekräftar detta. Den asylsökandes rättigheter till biträde vid asylintervjuer och även andra delar av processen har begränsats av den nuvarande regeringen. Asyl på humanitär grund har avskaffats av samma regering. Processerna blir slarvigt gjorda och många undersökningar har de facto påvisat att besluten angående asyl ofta tas från ett mera kollektivt synsätt än enbart från det individuella fallets intresse.
Beslut skall inte göras enligt statistiska målsättningar, rigida tidsramar och enligt allmänhetens förutfattade meningar utan genom välgrundade rättssäkra processer och intervjuer. Den stora majoriteten av personer som kommer till vårt land på basen av humanitära skäl vill enbart få en framtid med en meningsfull tillvaro, jobb och en möjlighet att bidra till en större helhet. Alla är vi vid det här laget också fullt medvetna om att Finland i framtiden kommer att behöva mer arbetskraft. De personer som kommer till Finland på humanitär grund är till största delen personer kommer att vara i arbetsför ålder under en lång tid framåt.
Med den nuvarande asylpolitiken kommer vi att se ett ökat antal papperslösa individer på våra gator, vilket i det långa loppet kan leda till ödesdigra konsekvenser. Papperslösa människor är de mest utsatta i vårt samhälle eftersom de kan lätt bli offer för människohandel, men också för att de i sin desperation kan rekryteras av kriminella ligor eller själva välja en kriminell livsstil.  
Den huvudsakliga orsaken till att Finland behöver se över sin asylpolitik är sist och slutligen humanitär. Vi skall återupprätta den tradition som länge var en stolthet för Finland. Ett sakkunnigt föredöme i mänskliga rättigheter och inflytande i världen genom sådana som Elisabeth Rehn och Martti Ahtisaari. Finland ligger överst på världens topplistor vad beträffar korruptionsfrihet, utbildning, vård, barntrygghet osv. Med detta sagt kunde jag slutligen poängtera, att de länder från vilka flest flyktingar kommer till vårt land ( Afghanistan, Irak, Syrien, Kongo och Somalia) också ligger allra högst på listan av de mest sårbara länderna i världen.
Är man en privilegierad demokratisk stat har man möjlighet och i min mening skyldighet, att vara en solidarisk och rättvis påverkare i världen. Det är så jag vill se mitt Finland.
(Insändare i Vasabladet 7.3.2019)