Förebilder viktiga för att kvinnor ska ta plats

Förebilder viktiga för att kvinnor ska ta plats

Faktarutor:

Ramieza Mahdi och Sari Somppi

• Båda är fullmäktigeledamot för SFP och med i styrelsen för Vasa svenska kvinnoklubb.

• Ramieza Mahdi är egenföretagare och projektledare på "Integration och kommunikationsbyrå Mahdi". Vice ordförande för svenska kvinnoklubben och styrelsemedlem i svenska kvinnoförbundet. Ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott.

• Sari Somppi är politices magister i utvecklingspsykologi, kriminologi och psykologi. Hon har jobbat som fängelsepsykolog men är nu regionchef för Brottsofferjouren i Västra Finland.

Vasa svenska kvinnoklubb fyller 100

• Vasa svenska kvinnoklubb, en lokalavdelning inom svenska Kvinnoförbundet som är SFP:s kvinnoorganisation. Klubben stöder bland annat kvinnor i politiska val.

• Wasa kvinnoklubb grundades som den första lokala kvinnoklubben i landet 1905. 1906 fick finländska kvinnor, som de första i Europa rösträtt.

• Wasa kvinnoklubb lades ner efter några år och uppstod igen 1920 under namnet Vasa svenska kvinnoklubb.

• I år firar klubben hundraårsjubileum med en nyskriven historik som omfattar åren 1905–2020 och en fest som kommer att hållas i november.

Finlands regering har en ny generation av unga kvinnor i spetsen, samtidigt fyller Vasa svenska kvinnoklubb 100 år. Sari Somppi och Ramieza Mahdi vill ha ett öppet rum där alla är välkomna.

Ramieza Mahdi och Sari Somppi ser en förändring i politiken och samhället – men vi har en lång väg att gå.

Duon är aktiv både i kommunalpolitiken och i Vasa svenska kvinnoklubb, och intygar att klimatet i samhället hårdnat, bland annat när det kommer till hatprat.

– Klimatet är tufft och blir bara tuffare, säger Sari Somppi.

Kvinnorna träffas på sitt parti SFP:s kansli i Vasa. Sari Somppi och Ramieza Mahdi är här för att tala om hur det är att vara kvinna i politiken 2020.

Mycket har hänt på jämställdhetsfronten, inte minst har andelen kvinnor i regeringen ökat.

– Decennier av hårt arbete har burit frukt, säger Mahdi.

Nya förebilder behövs. De är viktiga för att hjälpa kvinnor att ta sig fram i politiken som traditionellt varit de äldre männens arena. 

– Psykologiskt är det viktigt: om hon kan lyckas kan också jag, säger Sari Somppi.

Samtidigt påpekar hon att inget kommer gratis, oberoende av vilken grupp man hör till i samhället. Bara att kavla upp ärmarna. 

Men ändå måste vissa kämpa hårdare än andra.

– Som kvinna gäller det fortfarande att vara lite smartare, lite mer påläst, lite mer övertygande, säger Ramieza Mahdi.

Att få höra kommentarer om sitt utseende eller sitt sätt att leva är också något som är beklagligt bekant för Sari Somppi. Ramieza Mahdi får i sin tur kommentarer om sin huvudduk av både finländska kvinnor och män.

I samma andetag nämner de ministrarna som fått frågor om hur och var de träffas (i bastun?) eftersom de är kvinnor.

Också i Österbotten har röster höjts om att jämställdheten gått för långt, bland annat i en insändare där Samlingspartiets lokala kvinnoorganisation kallar den nya regeringen för läppstiftsregering.

– Låt alla vara sig själva. Det är inte okej att kommentera hur andra lever eller ser ut, säger Somppi.

Hon jobbar med män och har sett deras problem i sitt arbete vid Vasa fängelse, och vill ogärna ställa könen mot varandra. Orättvisor handlar inte bara om kön, säger hon, de beror också på bland annat social status.

Men nog handlar det ändå mycket om kön, flikar Mahdi in och sätter fingret på ett strukturellt problem. Varför är de flesta cheferna män? Knappast för att de är duktigare varje gång. 

– Männen har inte lika mycket skam i sig. För kvinnor kan känslan av att inte duga vara stark, och vi måste ständigt bevisa att vi duger.

Risken finns också för att bli kvottalare för en sak. Det har båda upplevt. Mahdi är irriterad över att ständigt vara den som får berätta om hur det är att komma till Finland.

En vit man får tala om sakfrågor, men den som avviker från normen hamnar ofta i ett fack.

– Nu är jag klar med att prata om hur det är att komma till Finland och talar gärna om andra sakfrågor i stället. Det finns folk med nyare perspektiv på hur det är att vara invandrare.

Kvinnoklubben är ett eget rum där de kan stöda varandra. Under klubbens hundraåriga historia har den hunnit med många skeden av kvinnohistoria.

– Det känns mäktigt med en så lång historia. Systerskapet är starkt i klubben.

Ramieza Mahdi vill vara en förebild för kvinnor som bär hijab och har sett det här som problematiskt – för att bli del av majoritetskulturen krävs en viss assimilering, alltså anpassning, men samtidigt vill hon inte överge sina egna rötter. 

– Att bli accepterad av majoritetskulturen utan att samtidigt tumma för mycket på sin egen identitet är en ständig balansgång. 

Mahdi vill utvidga diskussionen från motsättningen man och kvinna till att omfatta alla grupper i samhället, också unga, gamla, invandrare, personer med funktionshinder, transpersoner. Alla som inte är en del av normen måste konstant kämpa hårdare för att få sina röster hörda. 

Det handlar inte bara om kvinnor och män. Det finns mycket ojämlikhet mellan vita finländska kvinnor och invandrarkvinnor, nämner hon som exempel – men vi måste också beakta en mångfald andra minoriteter.

– Vi får inte glömma mångfalden. För till exempel invandrare är tröskeln ännu högre än för vita kvinnor. Ojämställdheten finns i flera lager, säger Mahdi.

I Kvinnoklubben pågår nu en debatt om hur debatter ordnas. Klubben diskuterar paneldebatter med bara män – fortfarande vanligt. Nu vill Mahdi att diskussionen utvecklas till att omfatta också hudfärg – från all male till all white-paneler.

 – Vi måste konstant ha på oss både genusglasögonen och mångfaldsglasögonen.

Jämställdhetsdiskussionen måste utvidgas till att omfatta alla grupper i samhället, i synnerhet de mest utsatta. Visst ska familjeledigheter behandlas, men också segregering och utsatthet.

– Kvinnoklubben ska se ut som samhället ser ut.

I Vasa valkrets var många av dem som blev invalda i riksdagen i fjol män. Sari Somppi finner en förklaring i begreppet ideologisk makt.

Den är osynlig, men formar hur vi ser på världen – och ger en undermedveten övertygelse om att män styr bättre än kvinnor. 

– Också kvinnor röstar på män, trots att kvinnor ofta kunde driva deras intressen lika bra.

Båda ställde upp i riksdagsvalet men kom inte in. Det gäller att resa sig ur förlusten och försöka igen.

Och det är ibland män bättre på än kvinnor, tror Mahdi. Prestationssamhället uppmuntrar till duktighet, som i sin tur kan leda till utbrändhet, säger Somppi. – Vi vågar inte misslyckas, vad ligger bakom?

Sari Somppi tycker att Österbotten i dag satsar för mycket på teknik och energi. Visst behövs det – men mångfald behövs också.

– Välkommen till Vasa, vi har ett fantastiskt energikluster. Det är inget människonära sätt att presentera sig till exempel i Umeå.

Fokusera också på annat som barn och äldre, säger hon. Det är människorna som gör staden och detta påverkar om man vill bosätta sig i Vasa.

– Vi behöver företagen, men glömmer samtidigt andra viktiga faktorer. Det är jag orolig över.

(Text och foto: Elsa Kemppainen, VBL)