Debattartikel i Vasabladet 7.6.2024
Tänk att det alltid är på samma sätt, inför varje val, i en eller annan form. Också den här gången, då vi går till EU-val, förklaras loppet kört för SFP innan en enda röst har räknats eller vallokalerna stängt sina dörrar. Folk säger sig veta hur Österbotten röstar och utgången tas för given.
För oss och de 70-talet valarbetare som jobbar för och med Eva Biaudet känns det här främmande. Stämningen inom kampanjen är på topp. Otaliga möten med människor runt om i landet tyder på att folk röstar på Eva Biaudet även om många känner sig osäkra inför partiets linje.
Eva stöter inte bort människor, tvärtom lockar hon nya med. Evas kampanjmedarbetare stöder henne för att hon rakryggat ställer upp för sina värderingar. Det väcker beundran och framför allt stor respekt, inte enbart i södra Finland och i städerna, utan också här i Österbotten. Väljarna möter en empatisk, engagerad politiker full av liv som med sina 24 år i rikspolitiken och många år på internationella arenor fortfarande brinner för sin sak.
Ramieza Mahdi och Sandra Al-Asadi, Vasa
Debattartikel i Vasabladet 28.5.2024
Vi har sett vad det innebär att ha högervindar som styr, hur det påverkar låginkomsttagare, arbetstagare, immigranter och miljön. Vill vi ha det likadant på EU-nivå?
Valdeltagandet i senaste EU-val var cirka 43 procent i Finland, det vill säga mycket lägre än i övriga EU-medlemsländer. Valdeltagandet i EU-valet är också mycket lägre än i de nationella valen, antagligen för att EU känns avlägset och det är svårt att greppa vad de riktigt gör i Europaparlamentet.
Faktum är att Europeiska unionens direktiv påverkar en stor del av den lagstiftning vi har i Finland inom många olika områden. Under pågående regeringsperiod har vi sett försämrade villkor för arbetstagare, studerande, arbetslösa, miljön – listan kan göras lång och risken finns att det blir värre om vi inte röstar in rätt personer i Europaparlamentet.
Rösta på en kandidat som värnar om jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati och miljö. Rösta för en ljusare och bättre framtid i Finland och Europa. Det är nu viktigare än någonsin att rösta i EU-valet.
Sandra Al-Asadi
vice ordförande, Vasa svenska kvinnoklubb
10.12.2023 kl. 08:00
De mänskliga rättigheterna är ett väldigt aktuellt ämne just nu, både globalt men också här i Finland i och med stängningen av östgränsen. Den 10 december varje år firar vi den Internationella dagen för mänskliga rättigheter.
Många, inklusive mig själv, har den senaste tiden ifrågasatt de mänskliga rättigheterna och vem de sist och slutligen gäller, trots att det torde vara självklart att de gäller alla människor. Kan vi längre tala om mänskliga rättigheter och finns det något att fira?
Först kunde vi reda ut vad de mänskliga rättigheterna är, eftersom det av många anses vara ett flummigt uttyck som folk slänger ur sig utan att kanske ens veta innebörden av det. De mänskliga rättigheterna syftar på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna där det behandlas sådant som varje människa har rätt till och som vi har rätt att vara fria från. Det är ett universellt moraliskt ställningstagande och en universell förklaring om att det finns rättigheter som gäller alla människor och som världens stater bör leva upp till. De är inte juridiskt bindande men har gett upphov till olika juridiskt bindande konventioner. (Källa: FN)
Idag kan vi se många exempel världen över på situationer där de mänskliga rättigheterna inte är tryggade: krigen i Gaza, Sudan och Ukraina, barnarbete, Rohingyafolkets situation, kvinnors rättigheter i Afghanistan, HBTQI-personers rättigheter samt behandlingen av flyktingar och deras rätt att söka asyl.
Det är lätt att känslan av hopplöshet och hjälplöshet infinner sig då man läser nyheter och scrollar på sociala medier. Det finns de som vill försöka få oss att glömma de mänskliga rättigheterna eller som förespråkar dem endast då det gangnar deras egna intressen.
Vi får inte godkänna detta. Om vi inte har de mänskliga rättigheterna och moralen att falla tillbaka på, vad lever vi då i för samhälle? De mänskliga rättigheterna bör vara en av grundpelarna i samhället och i all politisk verksamhet, annars kommer polariseringen både lokalt och globalt bara att öka vilket leder till mera hat. Den ökade polariseringen och hatet kan vi redan se på många håll.
När känslan av hopplöshet infinner sig så får vi inte låta den ta över utan vi måste se ljusglimtarna. En ljusglimt som ger mig hopp och kraft dessa dagar är faktiskt människan.
Med hjälp av sociala medier så kan vi idag se vad som händer ute i världen och allt fler blir medvetna om orättvisor och hurudana förhållanden många människor lever i. Det är härligt att se hur människor samlas oavsett ursprung, religion, språk och står upp för det som är rätt. Hur de försöker ge en röst till de som inte har en. Vi måste fortsätta kämpa för de mänskliga rättigheterna, vi är starkare tillsammans!
Så bör denna dag firas? Ja, den bör firas nu mer än någonsin för att påminna både oss själva och andra om vår skyldighet och vårt ansvar i att värna om de mänskliga rättigheterna.
Sandra Al-Asadi
Svenska Kvinnoförbundets internationella utskott