Även styrelsens personsammansättning förblir den samma som under år 2018 med den åtskillnad att Margaretha Stenroos nu överlämnar uppdraget som kassör till Emilia Viklund som blir ordinarie medlem i styrelsen. Margaretha fortsätter som suppleant i styrelsen.
- Emilia Viklund, kassör
- Birgitta Granholm, sekreterare
- Helena Boucht-Lindeman, medlem
- Sari Somppi, medlem
- Heidi Svartsjö, medlem
- Gun-Britt Lund, suppleant
- Margaretha Stenroos, suppleant
Efter årsmötet höll Anna K. Forsman, akademilektor i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi, ett mycket tankeväckande föredrag rubricerat "Psykisk hälsa hela livet: Vad, för vem, hur och på vilka villkor?".
Var går gränsen mellan psykiska besvär och ett psykiskt sjukdomstillstånd, dvs. då man har en av läkare ställd diagnos? I vissa fall är svaret lätt, i andra fall inte lika självklart. Psykisk ohälsa - att vara ledsen eller att uppleva ångest - påverkar våra tankar, känslor och beteende och hur vi ser på omvärlden. Ibland varar den bara en kort tid och sedan mår vi bra igen. Om man mår dåligt under en längre tid kan man behöva professionell hjälp under kortare eller längre perioder. I svåra fall kan besvären övergå i ett psykiskt sjukdomstillstånd som kräver läkarhjälp och medicinering. Unga vuxna, till och med var femte, har i dag en psykiatrisk diagnos. Äldre personer (över 60) ser ut att ha en bättre psykisk hälsa än yngre vuxna. Dock är äldre den grupp där man tenderar förbise effektiva åtgärder vid ohälsa. Tidiga insatser är av största betydelse för att stöda och skydda psyket.
Depression kan bland annat ta sig uttryck i nedstämdhet, hopplöshet, självanklagelser, aggressivitet och rastlöshet, sömnlöshet, koncentrations- och minnessvårigheter och diffusa fysiska symptom. Den påverkar hela människan, både till kropp och själ. Vid längre perioder av depression behövs terapi och adekvat medicinering.
