i oktober 2026

Hur förbättras kvinnors och barns rättssäkerhet i Finland?

Tio punkter för handling

1. Barn ska skyddas från påtvingat umgänge med förälder efter sexuella övergrepp

Barn som har utsatts för sexuella övergrepp av en förälder, eller vars syskon har utsatts för sexuella övergrepp inom familjen, ska inte tvingas till umgänge med den
förälder som har begått brottet.

Storbritannien antog i april 2026 Victims and Courts Act 2026, som innehåller
bestämmelser om begränsning av parental responsibility vid vissa allvarliga
sexualbrott mot barn.

Förslag: Finland bör införa lagstiftning som säkerställer att en förälders allvarliga
sexualbrott mot ett barn får direkta rättsliga konsekvenser för vårdnaden och
umgängesrätten, med barnets säkerhet som främsta utgångspunkt.

 

2. Kvinnors och barns uppgifter om våld måste tas på allvar

Kvinnor och barn ska kunna känna förtroende för de myndigheter som har till uppgift
att skydda barn och stödja familjer. Uppgifter om våld mot kvinnor och barn måste tas
på allvar i situationer där myndigheterna bedömer vårdnad, boende och umgänge.

Förslag: Kvinnoförbundet tillsätter en arbetsgrupp som utreder hur uppgifter om våld
behandlas inom socialvården, barnskyddet och andra berörda myndigheter. Gruppen
ska särskilt utreda om kvinnor och barn blir hörda och om uppgifter om våld får
tillräcklig betydelse i myndigheternas bedömningar.

 

3. Rätten att kontrollera myndigheternas dokumentation måste stärkas
När en kvinna hörs av socialvården, barnatillsyningsmannen eller barnskyddet är
korrekt dokumentation avgörande för hennes och barnens rättssäkerhet.

Förslag: En kvinna som hörts i ett ärende ska på ett tydligt och praktiskt fungerande
sätt kunna ta del av hur hennes uppgifter har dokumenterats och kunna begära
rättelse av felaktiga eller missvisande uppgifter.

 

4. Medling ska inte användas i vårdnads och umgängesrättsfrågor när det
förekommer våld i nära relationer
Finland har genom lag 966/2024 begränsat möjligheten att medla i vissa brott som
gäller våld i nära relation. Samtidigt kan vårdnads- och umgängestvister behandlas
genom domstolsmedling enligt lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt. Kvinnor
tvingas sitta ansikte mot ansikte med sina förövare hos barnatillsyningen, i tingsrätten
och kanske till och med i medling sk. Follo.

Förslag: Lagstiftningen bör ändras så att domstolsmedling inte används i vårdnads-
och umgängestvister när det förekommer våld i nära relationen. Ojämn maktfördelning mellan offer och förbrytare måste uppmärksammas också i handläggning av familjerättsliga ärenden.

 

5. Våld ska alltid beaktas vid beslut om vårdnad, boende och umgänge
När tingsrätten begär en utredning från socialmyndigheten inför beslut om vårdnad,
boende eller umgänge ska uppgifter om våld mot barnet eller en förälder tydligt
framgå och bedömas som en central säkerhetsfråga. Finland har förbundit sig till att
följa Istanbulkonventionen men i praktiken har det liten verkan i barns och kvinnors
ärenden.

Den gällande lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt förutsätter att domstolen
genom att begränsa förövarens föräldrarättigheter beskyddar barnet från alla former
av våld. Den nuvarande lagstiftningen möjliggör också stödda och övervakade
umgängen samt övervakade byten.

Förslag: Lagstiftningen och myndigheternas riktlinjer ska stärkas så att uppgifter om
våld alltid leder till en uttrycklig bedömning av barnets säkerhet. När barnets säkerhet
kräver det ska umgänge begränsas, stödjas eller övervakas.

 

6. Våld och kontroll ska bedömas som en helhet
Myndigheternas riskbedömning ska inte begränsas till enskilda dokumenterade
våldshändelser. Även hot, ekonomisk kontroll, psykiskt våld, trakasserier, isolering och
annan kontrollerande verksamhet kan påverka barnets och den andra förälderns
säkerhet.

Förslag: Myndigheter som utreder vårdnad och umgänge ska få tydliga nationella
riktlinjer för hur våld och kontroll i nära relationer ska identifieras och bedömas.

 

7. Myndigheternas kompetens om våld ska stärkas
Socialarbetare, barnskydd, barnatillsyningsmän, domare och andra yrkesgrupper som
arbetar med vårdnads- och umgängesfrågor behöver tillräcklig kunskap om våld i nära
relationer, sexuella övergrepp mot barn och kontrollerande beteende.

Förslag: Staten säkerställer regelbunden och obligatorisk fortbildning om våld i nära
relationer, sexuellt våld och barns utsatthet för de yrkesgrupper som fattar eller
bereder beslut om vårdnad och umgänge.

 

8. Ansvar för försummelse av lagstadgad skyddsplikt
Med skyddsplikt avses det lagstadgade ansvaret som finns i lagen om vårdnad och
umgängesrätt 361/1983 och i förnyelse av densamme genom 190/2019 där
myndighetsutövare förpliktas att i sina avgöranden och åtgärder beskydda barnet från
allt våld och försumlig behandling samt utnyttjande (gäller även sekundärt våld där
barnet bevittnar våld mot annan förälder till exempel). Samma förutsättning hos
myndighetsutövare finns i barnskyddslagen, det är en genomgående princip i både
nationell och internationell lagstiftning.

Myndigheter och tjänstepersoner som brister i att ta emot och dokumentera kvinnors
och barns berättelser om våld och övergrepp, eller som underlåter att i sin
tjänsteutövning vidta nödvändiga åtgärder för att tydligt dokumentera
omständigheterna och skydda barnet mot våld, övergrepp eller annan försummelse,
ska kunna hållas personligen ansvariga för försummelse av en lagstadgad
tjänsteuppgift och ställas till ansvar under allmänt åtal.

 

9. Våldsutövarens ansvar och beteende måste beaktas
Män som utövar våld mot en kvinna eller ett barn måste hållas ansvariga för sina
handlingar utöver brottsprocesser också i eventuella familjerättsliga processer på ett
sådant sätt att våldsutövaren ska inte kunna använda vårdnads- eller
umgängesprocessen som ett medel för att fortsätta utöva kontroll, hot eller
trakasserier mot kvinnan eller barnet.
Våld i nära relationer får inte betraktas som en vanlig konflikt mellan två jämbördiga
föräldrar.

Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge ska myndigheter och domstolar
beakta våldsutövarens tidigare och pågående våld, hot, kontroll och trakasserier samt
hur beteendet påverkar barnet och den andra förälderns säkerhet. Att våldet har riktats
mot den andra föräldern får inte innebära att det betraktas som irrelevant för barnets
situation.

Förslag: Myndigheter och domstolar ska i ärenden där det finns uppgifter om våld
särskilt bedöma våldsutövarens ansvar, risk för fortsatt våld och användning av
familjerättsliga processer som ett sätt att upprätthålla kontroll. När risk föreligger ska
skyddsåtgärder och begränsningar av umgänge kunna användas för att skydda kvinnan
och barnet.

 

10. En nationell modell för barns och kvinnors rättssäkerhet
Finland behöver en enhetlig nationell praxis för situationer där vårdnads- eller
umgängesfrågor sammanfaller med misstanke om eller konstaterat våld, eventuellt en
slags jury eller intressent rättsgrupp som samverkar till kvinnors och barns bästa i
samråd med experter och välfärdsområdet.

Förslag: Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utarbetar
tillsammans med experter och kvinno- och barnorganisationer en nationell modell för
riskbedömning, dokumentation och beslutsfattande i dessa ärenden.

Lagstiftning som berör förslagen:
Lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983)
Lag om ändring av lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt (190/2019)
Lag om medling i brott och vissa tvister (1015/2005)
Lag om ändring av lagen om medling i brott och vissa tvister (966/2024)
Victims and Courts Act 2026 (Storbritannien), särskilt Schedule 1: Restriction of
parental responsibility: serious sexual offences
Lanzarotekonventionen för att skydda barn från sexuellt utnyttjande och övergrepp
(Trädde i kraft för Finland 1.10.2011)
Istanbulkonventionen för att skydda kvinnor från våld (Trädde i kraft för Finland
1.8.2015)
FN- konventionen om Barns rättigheter