Anna-Maja Henrikssons linjetal på partidagen i Åbo 21-22.5.2022

24.05.2022 kl. 11:03
Bästa partidag, kära SFP:are, ärade ambassadör, Your excellency, madam Ambassador, mina damer och herrar

Jag blir så glad av att se er alla här idag. Helt underbart att äntligen igen ha partidag, tillsammans, på plats och ställe. Efter två partidagar på distans är det fantastiskt att vi alla kan samlas här i anrika, vackra Åbo.

Under de två senaste partidagarna har vi levt mitt i den djupaste coronapandemin. Coronaviruset hämtade med sig en tid som fick oss att inse att vi inte ska ta något för givet. En tid som gjort att vi alla fått anpassa oss och bita ihop. Under coronatiden har tryggheten i vardagen vacklat för många och den har också lämnat spår och sår. 

Spår och sår hos barn och unga som inte på normalt sätt kunnat göra de saker som hör barndomen och ungdomen till. Hos äldre som känt sig väldigt ensamma. Hos företagare som hamnat i svårigheter och kulturarbetare som inte haft möjlighet att utöva sitt yrke.  Dessa sår behöver läkas och tryggheten i vardagen återställas.

Jag tror vi alla verkligen såg fram emot en vårvinter då vi så småningom skulle få se de värsta delarna av pandemin ebba ut. Men vi hade inte hunnit lägga corona-krisen helt ännu bakom oss, före nästa stora kris stod vid dörren. Föga kunde vi ana hur snabbt världen skulle förändras mellan två partidagar.

Bästa partidag

Den 24 februari 2022 förändrades allt. En mörk dag i mänsklighetens historia. Eller som republikens president Sauli Niinistö konstaterade samma dag: ”nyt naamiot on riisuttu, vain sodan kylmät kasvot näkyvät”

Putins brutala invasion av Ukraina den 24 februari skulle för all framtid komma att förändra det säkerhetspolitiska läget i Finland, i Europa och i hela världen. Rysslands krig utmanar hela Europas säkerhet, stabilitet och våra västerländska ideal. Det påverkar oss alla i Europa, men just nu förstås allra mest Ukraina och folket i Ukraina.

Bästa partidag, vi har idag äran att ha Ukrainas ambassadör Olga Dibrova närvarande här på vår partidag.

Ärade ambassadör av Ukraina

Your excellency, madam Ambassador! 

Also today my thoughts are with Ukraine and the brave Ukrainian people that have been forced to fight for independence, freedom and democracy. 

The whole world has seen how innocent ukrainians have been forced to leave their homes, give up everything they have built – see their life’s work be destroyed and see their loved ones fall victim to brutal, insane violence. 

At the same time your president, president Zelensky, has day after day, given hope, and in an exceptional way, led your country. We are full of admiration for him and all your people.

Bästa partidag

Vi har sett hur grovt och medvetet Ryssland brutit mot internationella avtal och struntat i alla regelverk.  Istället har man begått vidriga krigsbrott och brott mot mänskligheten. Rysslands agerande är så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Det handlar om människans grymhet när den är som värst. 

Civila, barn, kvinnor och män bombarderas och tvingas fly från sitt hemland. Människor skadas och dör, speciellt kvinnor och flickor utsätts för systematiskt och fruktansvärt sexuellt våld. Denna humanitära katastrof bär Ryssland och enbart Ryssland allt ansvar för.  Krigsförbrytarna ska ställas till svars och få sina straff. Brottsoffren och deras familjer behöver stöd och hjälp nu och framöver.

Bästa partidag

Putins invasion av Ukraina har också resulterat i ett mera enigt EU än på årtionden. Det har varit oerhört viktigt att vi tillsammans fördömt Rysslands agerande och med kraft infört sanktioner.

Här i Finland förstod vi också genast situationens allvar. Vi har sänt försvarsmateriel, vapen och förnödenheter till Ukraina. Finländarna har öppnat sina hem för de ukrainska flyktingarna. Jag är rörd över den enorma vilja att hjälpa som finländarna visat. Material och pengar har samlats in, folk har rest ner till Europa för att hjälpa, de ukrainska färgerna har synts på gator och torg.

Det var också helt centralt att regeringen reagerade omedelbart på det förändrade läget. Satsningar på vårt försvar i miljardklassen, stora satsningar på gränssäkerheten, ökat samarbete inom EU på många fronter, stärkande av försörjningsberedskapen, utvecklandet av befolkningsskyddet, byggandet av brandmurar mot cyberattacker och förstärkningen av beredskapen att möta hybridpåverkan är exempel på åtgärder som vidtagits.

Och jag är också mycket nöjd hur vi tillsammans över partigränserna snabbt lyckades enas om hur processen och diskussionen gällande vår egen säkerhetspolitiska framtid skulle se ut i form av den så kallade aktualitetsredogörelsen.

Bästa partidag

Under den här vårvintern har jag tänkt mycket på existentiella frågor, på frågan om framtiden för mänskligheten, för oss alla. Och jag är säker att många av er i här salen också funderat på dessa grundläggande frågeställningar.

Vi har en granne i öst, som styr sitt folk med hot och rädsla. Som också använder kärnvapenhotet som ett centralt element i sin krigföring mot Ukraina. Som vill skapa rädsla hos oss alla och genom skrämsel få oss att agera på ett visst sätt eller låta bli att agera. 

Bästa vänner, vi ska aldrig låta rädslan ta över. Vi ska aldrig låta oss styras av skrämsel och hot.

De senaste månaderna har det blivit allt klarare för mig –  att de mest värdefulla vi har – är vår frihet. 

Frihet att tänka själva, frihet att bestämma över hur vi vill att vårt land ska utvecklas. Frihet att bo i ett självständigt, demokratiskt land, där jämlikhet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är grundläggande värderingar som respekteras och följs. I ett land där vi bygger samhälle tillsammans. Där tilliten till och förtroendet för våra institutioner och myndigheter är högt, men där vi också värnar om förtroendet för varandra.

Där det inte finns frihet, finns heller inte demokrati.

Bästa SFP:are

Vår långvariga utrikes- och säkerhetspolitiska linje i Finland byggde på ett förtroende också i förhållande till Ryssland. Det förtroendet fick en ordentlig törn i december 2021, då Putin för sin del slog fast att Nato inte skulle få utvidgas österut. Självfallet kan inget annat land bestämma över vad Finland får och inte får göra. Det bestämmer vi själva.  Nu och i all framtid.

Och gränsen för vad man kan tolerera överträddes definitivt med Rysslands invasion av Ukraina. Den 24 februari 2022 spolades allt det förtroendekapital som byggts upp under åren mellan Finland och Ryssland, ner. En återgång till det som en gång var, fanns helt enkelt inte mera.

De säkerhetspolitiska kontinenatlaplattorna var i rörelse och vägkartan för den bästa tänkbara lösningen för Finland i skuggan av kriget i Ukraina började ritas om.

Bästa partidag! 

Svenska Folkpartiet har i regeringen och riksdagen aktivt jobbat för att ett finländskt Nato-medlemskap ska bli verklighet. Vi har sett det som den bästa garanten för vårt lands självständighet och allas vår trygghet på sikt. Vi vill sitta vid alla de bord där beslut om vår framtid fattas. 

Den viktigaste effekten av ett Natomedlemskap är att Finland som fullvärdig medlem skulle få säkerhetsgarantier inom ramarna för Natos gemensamma försvar och artikel fem. Det här innebär också att ett Natomedlemskap för Finland skulle ge det tryggaste skyddet. Fulla säkerhetsgarantier kan enbart fås genom medlemskap. Det finns inget annat alternativ till så här omfattande säkerhetsgarantier

Vad betyder då Natomedlemskapet i praktiken? Jag vet till exempel att frågan om kärnvapen oroar en del, likaså frågan om Natobaser på finländsk mark och i hurudana militära operationer Finland skulle delta.

Bästa vänner, ett medlemskap i Nato varken tvingar Finland att ta emot kärnvapen eller Natobaser, om vi inte själva samtycker till det. Natos militära operationer har Finland deltagit i redan tidigare. Även framöver kommer vi alltid skilt att fatta beslut om eventuellt deltagande i operationer. Ingen beväring från Dragsvik kommer att skickas till fronten i ett annat Natoland vid en eventuell krissituation. Det är yrkessoldaterna som skulle delta i eventuella operationer.

Bästa vänner,

Idag här i Åbo, kan vi konstatera att vi är närmare ett fullvärdigt Nato-medlemskap än vi någonsin varit! 

Tiistaina Suomen eduskunta päätti äänin 188-8, että Suomi hakee Naton jäsenyyttä. Tämä on kivenkova päätös eduskunnalta. Olen erittäin tyytyväinen siihen prosessiin, joka johti siihen, että haemme Nato-jäsenyyttä. Korkein ulkopoliittinen johtomme, tasavallan presidentti ja pääministeri, ovat osoittaneet vahvaa johtajuutta tässä kysymyksessä. Meillä on myös eduskunnassa ja kaikissa eduskuntapuolueissa ollut ennennäkemättömän avoin keskustelu. Suomalainen demokratia on jälleen kerran osoittanut voimansa!

Tillsammans med Sverige har vi gjort gemensam sak. För mig och för SFP har det hela tiden varit uppenbart att en process där Finland och Sverige sida vid sida ansöker om medlemskap skulle vara det bästa med tanke på stärkandet av hela Nordens och Östersjöregionens säkerhet.  Därför har jag också själv fört många samtal med mina kolleger i såväl svenska regeringen som i oppositionen.

Och jag är mycket glad att vi nu söker medlemskap tillsammans.

För tydlighetens skull vill jag ännu säga att vi inte går med i försvarsalliansen Nato för att vara ett hot mot någon, vi går med för att trygga bästa möjliga skydd för vårt eget land och vår egen befolkning på lång sikt. Det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken att gå till militärt angrepp på vårt land. Vi vill säkerställa att de krigsfasor som tidigare generationer av finländare tvingats genomlida, aldrig någonsin igen ska hända i vårt land. 

Och bästa partidag, låt mig ännu dela något lite mer personligt.

Min far, liksom så många av hans jämnåriga skickades till fronten för att försvara fosterlandet under fortsättningskriget.  Min mor, liksom så många andra unga sjuksköterskestuderande tog hand om sårade soldater på krigssjukhus runt om i Finland. I Helsingfors, i Rovaniemi, i Jakobstad. I söndags, på de stupades dag,  samlades vi till det avgörande möte med Republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet (TP-Utva). Då jag gick hem längs gatorna i Helsingfors och flaggorna vajade fick en väldigt stark känsla av att mina föräldrar, dom var med mig i den stunden. Och att deras och hela deras generations värdefulla arv gick vidare. Inga flera stupade, aldrig mera ensam!

Kära vänner!

I livet kommer många vägval. Nu har vi gjort ett avgörande val.  För vårt land, för våra barn, och våra barnbarn, för vår framtida säkerhet. Men vi behöver också göra andra viktiga vägval. 

En annan excentiell fråga som i allra högsta grad kräver lösningar är klimatförändringen. IPCC konstaterar i sin rapport från april, att det är nödvändigt att påskynda åtgärderna för minskning av koldioxidutsläppen. Och jag är övertygad att vi ännu kan svänga på utvecklingen, trygga naturens mångfald och lämna en mer hållbar planet till våra barn och barnbarn.

Regeringens målsättning är ytterst tydlig. Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. Och för den målsättningen har vi jobbat mycket målmedvetet på alla olika nivåer. Vi har sänkt elskatten för industrin till EU:s miniminivå, gjort satsningar på biogas och den inhemska akkustrategin, vi har främjat införskaffandet av elbilar och vi har på SFP:s initiativ höjt hushållsavdraget för att stöda finländarna i att avskaffa oljeuppvärmning från sina hus. Bara för att nämna några exempel! 

Det är helt centralt att vi nu främjar den gröna omställningen och ibruktagandet av ny teknologi. Vi behöver snabbt göra oss oberoende av rysk energi och fossila bränslen. Samtidigt ska vi stärka Finlands självförsörjningsgrad och beredskap. Det är viktigt att komma ihåg att den gröna omställningen också är en stor möjlighet för vårt näringsliv och en viktig del i stävjandet av klimatförändringen. 

Bästa vänner,

Coronapandemin, kriget i Ukraina, klimatförändringen. Det är inte konstigt att otrygghet, ängslan, ensamhet, oro, kanske rentav förtvivlan inför framtiden är känslor som väldigt många upplevt under de senaste åren. Men just nu och just därför är det  särskilt viktigt med trygghet i vardagen. I alla dess former.

Trygghet i vardagen är något som vi alla behöver och förtjänar. Och jag vill att Svenska folkpartiet ska fortsätta vara det partiet som jobbar för trygghet i vardagen för alla i Finland. Partiet som står för hopp och framtidstro, istället för negativitet och motsättningar.

Kära SFP:re

Med tanke på tryggheten i vardagen är en fungerande vård och omsorg helt central för oss alla. Såväl för barn, unga, vuxna som äldre. Jag vågar tro att de flesta av oss vet hur liten, ynklig och maktlös man kan känna sig inför behovet av vård och omsorg – när man själv mår illa och därför snabbt behöver komma till läkaren, när en anhörig diagnostiseras med allvarlig sjukdom, när ens föräldrar inte längre kan bo hemma, när en vän drabbas av psykisk ohälsa. I de situationerna ska man inte bli ensam utan få den hjälp och det stöd man är i behov av. 

Just nu förverkligas en av de största förvaltningsreformerna i Finlands historia. Vården och omsorgen flyttas från kommunerna till välfärdsområdena, där de nyvalda förtroendevalda har ett stort ansvar i utvecklande av den framtida vården. Många saker fungerar bra inom vården i Finland, men det finns också saker att förbättra. Idag väljer jag att lyfta upp bara en enskild helhet, men den är desto viktigare. En av Finlands centrala framtidsfrågor är tillgången till utbildad vårdpersonal på båda nationalspråket. En tillräcklig och välmående vårdpersonal är förutsättningen för en god och kvalitativt vård. Vi må ha hur bra utvecklingsförslag som helst, men utan personalen blir de inte av.

Det behövs omgående tvärsektoriella och tillräckligt konkreta åtgärder för att trygga en tillräcklig vårdpersonal!

Ett tillräckligt antal utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Välmående och trivsel i arbetslivet gott ledarskap och jämställdhet. Arrbetskraftsinvandring, avvecklande av styva hierarkier, samt erkännande av utländska vårdexamen är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschens attraktionskraft.

Bästa vänner

Hur är det att vara ung i dagens Finland?

Jag har tänkt mycket på den ökande press som våra unga känner redan i ett tidigt skede. Ungas psykiska illamående har ökat och coronakrisen har gjort att många barn och unga inte har fått uppleva en vanlig skolvardag, inte fått umgås med vänner som förut eller fått göra de saker som hör banrndomen och studietiden till. Därför är det helt nödvändigt att långsiktigt satsa extra mycket på våra barn och unga. För att se till att det i coronakrisens kölvatten inte skapas mer utanförskap, psykiskt illamående och stress. Våra barn och unga ska få känna sig glada och lyckliga!

I regeringen har vi därför senast igår igen valt att rikta ett större stödpaket på totalt 120 miljoner euro till barn och unga för att minska på de negativa effekterna av coronapandemin. Av anslagen riktas en stor andel till för- och grundskola, yrkesskola och gymnasium för att stödja lärande och åtgärda brister som uppstått. Vi ger också extra anslag till ungdomsarbete i skolorna. SFP vill ge våra barn och unga bästa möjliga förutsättningar inför framtiden.

Vi har i regeringen också skapat en hobbymodell för Finland, där avsikten är att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en avgiftsfri hobby som de tycker om. Den här såkallade Finlandsmodellen vill vi göra permanent i kommunerna. Under detta läsår är 235 kommuner med i projektet och jag är glad att det bland dem finns många SFP-ledda kommuner!

Bästa partidag

En högklassig utbildning har alltid varit Finlands trumfkort och det måste vi se till att fortsätter.

Vi behöver stärka grundskolan. Det är där vi bygger grunden för våra barn och ungas framtid. Vi behöver stärka elevvården. En kurator borde ha högst 500 elever.

Vi behöver också se över antagningssystemet till högskolorna. Systemet med förstagångskvoter och studentexamens poängsättning för antagning till universiteten har inte gett önskat resultat. Istället upplever våra unga en allt större press att redan i tidig ålder veta vad de vill göra i framtiden. Lång matematik är bra, men kan inte vara det som alla ska satsa på. Gymnasiets uppgift är att vara allmänbildande och vi måste värna om det. 

Den kunskap som behövs i framtidens Finland är kanske inte densamma som behövs idag. Redan nu finns det ett stort behov av omskolning och fortbildning. Det kontinuerliga lärandet är viktigt. Vi behöver mera samarbete mellan utbildningen och arbetslivet. Vi behöver satsa på till exempel läroavtal och flerformsstudier.

Forskning och innovationer för Finland framåt och står som grund för framgång och konkurrenskraft! För att vi ska nå målet om att satsningarna på forskning och utveckling på sikt ska vara fyra procent av BNP behövs privata sektorns och näringslivets insats. Vi ska sporra särskilt små- och medelstora företag att öka sina forsknings- och innovationsanslag och här tror jag att det skatteavdrag som regeringen beslutat om, har en viktig roll. 

Bästa partidag

Trygghet i vardagen handlar också om att få mat på bordet. Att kunna äta ren inhemsk mat som producerats av våra ansvarsfulla finländska bönder och yrkesfiskare.   I SFP har vi alltid värnat om jordbruket och insett att den inhemska livsmedelsproduktionen  i allra högsta grad är central med tanke på försörjningsberedskapen. 

Kriget i Ukraina tror jag har öppnat ögonen också för många fler gällande betydelsen av vårt inhemska jordbruk. Samtidigt har vårt inhemska jordbruk redan länge lidit av en strukturell lönsamhetskris som bara förvärrats genom åren. Idag är den akut. 

Om det inte finns en marknad som är lönsam, då har vi snart inte många jordbrukare kvar. Jag vet att jordbruket för de flesta bönder är mer än ett vanligt jobb – arbetet på hemmanet är en fortsättning på många tidigare generationers flit och slit. Men faktum kvarstår, också bonden behöver bröd på sitt bord. Lönsamhetskrisen bör lösas. För egen del anser jag att vi i nästa regeringsförhandlingar måste ha beredskap att se över också relevant lagstiftning. 

Bästa partidag.

Dagis, skolan, äldrevården, sjukhusen, idrottshallen, kulturen, kollektivtrafiken,  polisen. Och allt det andra goda som ger trygghet i vardagen. Inget av det här skapas ur det tomma intet. För oss i SFP är linjen solklar – vår välfärd i Finland behöver  skapas genom arbete och företagsamhet, före den kan fördelas. En hållbar ekonomi är  vårt nordiska välfärdssamhälles bästa garant. Och här bästa vänner, vågar jag påstå, att inte riktigt alla partier har samma syn.

Sysselsättningsgraden i Finland närmar sig 75 procent. Regeringen har gjort många olika sysselsättningsåtgärder, även om oppositionen inte alltid vill vidkänna det. Till exempel vill inte Samlingspartiet minnas att det var den här regeringen som avskaffade pensionsslussen, inte den förra. 

Men vi kan göra ännu mera i vårt goda land. Vi bör sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent som i de övriga nordiska länderna. Det här kräver målmedvetna åtgärder. Behovet av reformer på arbetsmarknaden har inte försvunnit. Vi behöver bättre förutsättningar för lokala avtal och ett mer sporrande arbetslöshetsskydd. Och det är helt klart att vi behöver en betydligt större arbetsrelaterad invandring – nu är det dags att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft!

De nya arbetsplatserna skapas främst i små- och medelstora företag. Därför behöver våra företag och vårt näringsliv ha de bästa möjliga förutsättningarna att lyckas. Beskattningen ska sporra till företagande. Samfundsskatten bör vara konkurrenskraftig. Och jag vill upprepa det jag sade på partidagen ifjol. Vinster som investeras tillbaka i företagets verksamhet borde beskattas med en lägre samfundsskattesats, till exempel 15 procent. Och start-up företag borde befrias från att betala samfundsskatt under exempelvis de första två-tre verksamhetsåren. Det skulle ge en stark signal att det lönar sig att starta ett företag.

Också Finlandsbilden är viktig och den stärks av vår ansökan till Nato. Det har stor betydelse för vårt näringsliv och för att Finland ska vara ett så attraktivt land som möjligt att investera i. 

Fungerande trafikförbindelser och infrastruktur är A och O för vårt lands och vårt näringslivs konkurrenskraft. Finland lever på export. För Finland är våra hamnar och flygfält inte en option, utan en nödvändighet. Vi ska utveckla, inte avveckla vår infrastruktur! Vi behöver bland annat vårt nuvarande hamnnätverk och vi behöver stärka den– det är regeringens och riksdagens vilja. Och för det ska det jobbas helhjärtat i förhållande till kommissionen.

Bästa SFP:are

Trygghet i vardagen är också att kunna ha ett jobb. Vi i SFP vill att det alltid ska löna sig att jobba. Flit och arbete ska belönas. Beskattningen ska sporra till arbete och företagande. Istället för skattehöjningar har vi redan länge ansett att skatten på arbete är för hög i Finland och borde på sikt sänkas. När du jobbar mera ska det också synas i plånboken. Den vanliga löntagaren ska få mer i handen.

Asia on erittäin ajankohtainen nyt, kun inflaatio kiihtyy ja arjen kustannukset nousevat. Meidän on turvattava suomalaisten ostovoima, niin työntekijöiden kuin eläkeläistenkin. Siksi ajankohta on nyt mielestäni kypsä sille, että työn ja eläketulojen verotusta tulisi keventää. Olen vakuuttunut siitä, että tämä myös vauhdittaisi talouttamme.

Mitt budskap inför regeringens budgetförhandlingar i höst är klart:

SFP vill inte se skattehöjningar!

Vi ska sänka skatten på arbete! 

 

Sanomani syksyn budjettiriiheen on selvä:

 

RKP ei halua veronkorotuksia!

Työn verotusta tulee keventää!

 

Bästa vänner,

Trygghet handlar också om att få använda sitt modersmål när man är sjuka och få prata med till exempel polisen eller skattebyrån på både svenska och finska. Det handlar om att var och en av oss ska kunna gå i skola på finska eller svenska. Att alla ska ha möjlighet att leva och arbeta i Finland på sitt eget språk, finska eller svenska, och rätt att lära sig landets nationalspråk. Om tvåspråkigheten och ett bra språkklimat främjas är det till nytta för både dig och mig, men också för hela samhället.

Statsrådet godkände i december en ny nationalspråksstrategi som ska stärka allas rätt att få service på de båda nationalspråken. I strategin finns många åtgärder som SFP arbetat hårt för, bland annat åtgärder som skall trygga tillgången till svensk- och tvåspråkig arbetskraft och på det sättet förbättra servicen på svenska. 

I regeringsförhandlingarna beslöt vi också att ”det ska så snabbt som möjligt utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket. Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.” Tyvärr har inte saken alls framskridit som den borde. Och det beror inte på SFP, det kan jag garantera er. Allt färre abiturienter väljer att skriva svenska, det är mycket oroväckande och det vill vi ändra på!

Det finns ett tydligt behov av att stärka lärandet i det andra inhemska språket.  Inte minst då vårt samarbete med Sverige ytterligare intensifierats i och med Nato-processen. Behovet att kunna svenska blir inte heller mindre av att också det nordiska försvarssamarbetet nu kommer att fördjupas. 

Det är uppenbart att det behövs fler veckotimmar svenska i högstadiet!  Och det här kommer vi att driva i regeringen.

Bästa vänner

SFP:s nyaste historik heter som många av oss vet” Stabilt, flexibelt, pragmatisk”.  Jag tycker det beskriver väl vårt sätt att jobba inom regeringen – vi söker lösningar, istället för att skapa onödiga motsättningar och nya problem. Samtidigt har vi en mycket stark värdegrund att stå på. Vi vacklar inte från den grunden, utan jobbar utgående från den. Och vi jobbar för att uppnå resultat. För i politiken är det resultaten som räknas. Nu efter snart tre år i regeringen kan jag med stolthet konstatera att SFP:s resultat talar sitt eget språk. Bland annat följande har vi trots coronakrisen lyckats åstadkomma:

Hushållsavdraget höjdes

Nato-medlemskap söks

Omfattande åtgärder för att bekämpa överskuldsättning

Tiden för betalningsanmärkningar förkortas

Nationalspråksstrategin, 62 åtgärder

Äldreombudsmannen inrättats

Jaktplanen F -35 anskaffats

Förbättring av vårdgarantin.

Elskatten för industrin sänks till EU:s minimi

Främjande av ibruktagande av elbilar

Tryggandet av de språkliga rättigheterna i vårdreformen

Skatteavdrag för forskning och utveckling

Subjektiva dagvårdsrätten återinfördes

Totalreform av sexualbrottslagstiftningen

Program mot människohandel

Program mot våld mot kvinnor

Den nyländska särlösningen i vårdreformen.

Familjeledighetsreformen

Främjande av samernas rättigheter

Satsningar på biogas

Svenska Teatern fick status som nationalscen

Den svenskspråkiga räddningsutbildningen

Skatten på arbete och företagande har inte höjts

Pengar till vägar, järnvägar och broar runtom i hela Svenskfinland

Personaldimensioneringen inom äldrevården

Studerandes inkomstgränser höjs

Polisens och domstolsväsendets resurser ökas

Avgiftsfritt andra stadium 

 

Den här listan är på intet sätt uttömmande, och kunde fortsätta länge till. Men den visar med all tydlighet: SFP levererar det vi lovar! Och det är viktigt att minnas. Saker och ting sker inte av sig själva!

Bästa vänner, om mindre än ett år är det dags för nästa riksdagsval.

Vi i SFP har nu två mycket framgångsrika val, kommunalvalet i juni senaste år och välfärdsområdesvalet i januari i år bakom oss. Nu tar vi sikte mot valseger i riksdagsvalet våren 2023. Vi ska göra det bästa riksdagsvalsresultatet någonsin mätt i röster och vi ska vinna tilläggsmandat i riksdagen. Idag är vi 10 ledamöter i Svenska riksdagsgruppen. Jag vill att vi blir fler. Jag vet att målsättningen är tuff, vi lägger ribban högt. Men vi har alla förutsättningar att lyckas. 

Jag är väldigt glad att vi trots coronatiden lyckats värva nya medlemmar och haft kandidater uppställda i många nya kommuner och områden. Och i den nyaste partibarometern har finländarna en mycket positiv inställning till SFP.

Politik är lagspel och resultat uppnår vi genom samarbete. Ett stort tack till våra fantastiska kandidater i kommunal- och välfärdsvalet,  vårt duktiga partikansli och alla våra partiaktiva på fältet, utan er skulle inte det fina valresultatet finnas.  Och tack till Svensk Ungdom, Kvinnoförbundet och Seniorerna för gott samarbete. Jag vill också tacka vår europarlamentariker Nicke och mina kolleger i den bästa av riksdagsgrupper, för samarbete och stöd i dessa exceptionella tider. Sist men inte minst, stort tack till min ministerkollega Thomas och till våra medarbetare i ministergruppen för allt ert jobb i ur och skur.

Hyvät ystävät – RKP:n tulee myös jatkossa olla puolue kaikille, jotka puolustavat kaksikielistä Suomea, liberaalia länsimaista demokratiaa, ihmisoikeuksia ja pohjoismaista yhteistyötä. Olemme liberaali, porvarillinen vaihtoehto, jolla on suuri sosiaalinen omatunto. Nyt meidän on jatkettava Suomen uudistamista ja panostettava yrittäjäystävälliseen ja positiiviseen yhteiskuntailmapiiriin sekä vihreään siirtymään. Äidinkielestä riippumatta RKP:n äänestäminen tulee olla kaikille suomalaisille luonnollista ja turvallista.

Också denna valperiod har med all tydlighet visat att SFP behövs i Finlands regering. Behovet av ett konstruktivt, stabilt och pålitligt regeringsparti minskar inte under nästa valperiod. Tvärtom. Med tanke på det världspolitiska läget och utmaningarna efter coronapandemin behöver vårt land nu ansvarstagande, stabilitet och kreativitet. 

Men framför allt behövs det trygghet i vardagen. 

Därför vill jag som SFP:s partiordförande leda Svenska Folkpartiet också in i Finlands nästa regering!